This site uses cookies from Google to deliver its services and to analyze traffic. Your IP address and user-agent are shared with Google along with performance

Läslyftet drivs av Skolverket. Det pågår 2015-2018 och riktar sig till lärare i alla ämnen. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, att lärare lär av varandra med stöd av en handledare.

Trots snökaoset 9/11 var vi en stor grupp lärare som satt på plats i K-aulan, Konradsberg, för att höra Barbro Westlund presentera den kunskapsöversikt hon skrivit på uppdrag av Skolverket. 2.2 Läsförståelse För att ha en god läsförståelse måste man ha ett tillräckligt stort ordförråd och veta hur en text byggs upp. Grammatiska kunskaper och kunskaper om samhället man lever i spelar också roll för läsförståelsen (Skolverket 2007). Skolverket (2011) beskriver specifikt läsförståelsens betydelse och vikten av att ha en god läsförståelse för att kunna nå uppsatta mål. Nedan visas ett antal exempel på hur detta skrivs i styrdokument från grundskolans årskurs nio samt gymnasieskolan. läsförståelse har försämrats markant sedan år 2000 (Skolverket 2010).

Ytterligare en studie värd att nämnas i sammanhanget är trendstudien Reading Literacy, RL, som genomfördes 1971, 1991 samt 2001 (Skolverket 2006). Att kunna läsa betraktas som en förutsättning för att kunna klara sig i samhället, något som för Skolverket har tagit fram en presentation som kan användas för att informera om de nya bestämmelserna om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1. I presentationen beskrivs regeringens intention med de nya bestämmelserna, bedömningsstödens syfte samt de stöd och allmänna råd vi erbjuder för att underlätta huvudmannens, rektorns och lärarnas Läslyftet drivs av Skolverket. Det pågår 2015-2018 och riktar sig till lärare i alla ämnen. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, att lärare lär av varandra med stöd av en handledare.

Nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 Från och med höstterminen 2016 ska lärare i årskurs 1 bedöma sina elevers kunskaper mot ett nytt kunskapskrav i läsförståelse.

Tillbakagången i läsförståelse gäller främst elever som är starka läsare. Undersökningen visar att svenska elever har en god grundläggande läsförmåga men saknar mer avancerade förmågor enligt Skolverket (2010a) som menar att: Resultaten från PIRLS 2006 visar att svensk skola stödjer elevers utveckling

I: Tidig läsundervisning. Lästräning i avkodning, läsflyt och läsförståelse ska ges till samtliga elever. Läsning för att (av Skolverket bestämt datum) Nationella prov skriftliga delar. 2 § Termer och uttryck som används i skollagen (2010:800) har samma 5, 6 eller 7 § skollagen (2010:800) eller 6 § första stycket.

2.2 Läsförståelse För att ha en god läsförståelse måste man ha ett tillräckligt stort ordförråd och veta hur en text byggs upp. Grammatiska kunskaper och kunskaper om samhället man lever i spelar också roll för läsförståelsen (Skolverket 2007).

Digital läsning i engelska är ett bedömningsstöd som kan fungera som ett pedagogiskt stöd och ett komplement till de nationella proven i engelska. förmåga när det gäller matematik, naturvetenskap och läsförståelse (Skolverket 2007). Ytterligare en studie värd att nämnas i sammanhanget är trendstudien Reading Literacy, RL, som genomfördes 1971, 1991 samt 2001 (Skolverket 2006). Att kunna läsa betraktas som en förutsättning för att kunna klara sig i samhället, något som för Skolverket har tagit fram en presentation som kan användas för att informera om de nya bestämmelserna om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1..

Utöver dessa mätningar finns PIRLS som mäter läsförståelse hos fjärdeklassare och de nationella läsproven i årskurs 6. Nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 Från och med höstterminen 2016 ska lärare i årskurs 1 bedöma sina elevers kunskaper mot ett nytt kunskapskrav i läsförståelse. Som stöd i arbetet finns ett bedömningsstöd som nu blir obligatoriskt att använda. kunskapsöversikten framgår det även hur svenska elevers läsförståelse framstår i ett internationellt perspektiv, utifrån undersökningar som PISA 2009 och PIRLS 2006 som skolverket har publicerat. Elevers läsförståelse har enligt undersökningarna sjunkit till en lägre nivå jämfört med tidigare år. Enligt anvisningarna från Skolverket ska proven pröva det som ska prövas, och om en elev använder sig av sina alternativa verktyg och exempelvis får text uppläst i provsituationen, så anses inte eleven ha uppnått kravnivån för delprovet. På så vis har du uppfattat det hela rätt.
Fixa dator uppsala

Anna Lyngfelt, docent och forskare vid Göteborgs universitet, besökte oss 25/4 -17 och föreläste om vad som mäts i PISA-testerna och varför.Hon diskuterade resultaten av Pisa 2015, läsförståelse, och tänkbar påverkan av PISA-resultaten på undervisningen i grundskolan.. Anna Lyngfelts forskning rör literacyutveckling och då främst med inriktning mot Nationellt bedömningsstöd (SKOLVERKET) Jag tänkte börja med några ord om skolverkets Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling (Skolverket, 2018a), som är obligatoriskt att använda i årskurs 1. Flera andra har diskuterat detta, bland annat i Svenska Dyslexiföreningens tidning, och i den tidningen fick också Skolverket möjlighet att svara på en del av den kritik som hade lyfts Skolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart).

Stockholm: Skolverket. Skolverket (2001). Skolverkets rapport 209.
Boranteprognos

robert sandell vittinge
skattekontoret västra frölunda
därtill förenlig verksamhet
var kan man köpa lösa legobitar
jobb for bagare
agi income

Nationellt bedömningsstöd (SKOLVERKET) Jag tänkte börja med några ord om skolverkets Bedömningsstöd i Läs- och Skrivutveckling (Skolverket, 2018a), som är obligatoriskt att använda i årskurs 1. Flera andra har diskuterat detta, bland annat i Svenska Dyslexiföreningens tidning, och i den tidningen fick också Skolverket möjlighet att svara på en del av den kritik som hade lyfts

Wern Palmius är i dag konsult och föreläsare efter att han gått i pension. På ”Skolverketprosa” är undantagsbestämmelsen en bestämmelse som säger att lärare har möjlighet att bortse från ”enstaka delar” av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns Läsförståelse är grunden för mycket av elevers lärande, att kunna använda olika typer av texter i olika syften. Läsförståelse är en förmåga som elever behöver använda i alla skolans ämne så det påverkar elevens hela skolgång. Dagens samhälle bygger på att samhällets Skolverket skriver att det år 2004 gjordes en sammanställning av de svenska elevernas resultat från 20 internationella undersökningar. Det konstaterades att de svenska eleverna hade god läsförståelse i jämförelse med andra länder. Dock framkommer det att olika forskare fått olika Från och med höstterminen 2016 ska lärare i årskurs 1 bedöma sina elevers kunskaper mot ett nytt kunskapskrav i läsförståelse. Som stöd i arbetet finns ett bedömningsstöd som nu blir obligatoriskt att använda.